1 Kor. 15:1-11

Läsning från den helige aposteln Pauli första brev till korintierna

^15:1Brö­der, jag vill på­min­na er om e­van­ge­li­et som jag för­kun­na­de, som ni ock­så tog emot, på vars grund ni står ²och ge­nom vil­ket ni blir räd­da­de. Jag vill på­min­na er om or­den i min för­kun­nel­se – den hål­ler ni väl fast vid, an­nars var det bort­kas­tat att ni kom till tro. ³Bland det förs­ta jag för­de vi­da­re till er var det­ta som jag själv ha­de ta­git emot: att Kris­tus dog för vå­ra syn­der i en­lig­het med skrif­ter­na, ⁴att han blev be­gravd, att han upp­stod på tred­je da­gen i en­lig­het med skrif­ter­na ⁵och att han vi­sa­de sig för Ke­fas och se­dan för de tolv. ⁶Där­ef­ter vi­sa­de han sig för mer än fem­hun­dra brö­der vid ett och sam­ma till­fäl­le, de fles­ta är än­nu i li­vet, men någ­ra har av­li­dit. ⁷Där­ef­ter vi­sa­de han sig för Ja­kob och se­dan för al­la a­post­lar­na. ⁸All­ra sist vi­sa­de han sig ock­så för mig, det­ta o­full­gång­na fos­ter. ⁹Jag är ju den all­ra mins­te av a­post­lar­na, in­te vär­dig att kal­las a­pos­tel, ef­ter­som jag har för­följt Guds för­sam­ling. ¹⁰Men ge­nom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har in­te va­rit för­spilld. Jag har ar­be­tat mer än nå­gon av dem, fast in­te jag själv, ut­an Guds nåd som har va­rit med mig. ¹¹Jag el­ler de – så är det vi för­kun­nar, och så är det ni har lärt er att tro.

12:e Söndagen efter Pingst.