Läsning från den helige aposteln Pauli första brev till korintierna

Brö­der och syst­rar, 7:35det­ta sä­ger jag för ert eget bäs­ta, in­te för att läg­ga band på er ut­an för att hjäl­pa er att le­va an­stän­digt och tro­get hål­la fast vid Her­ren. 36Men om nå­gon tyck­er att han hand­lar o­till­bör­ligt mot sin flicka när han an­sätts av drif­ten och in­te har nå­got val, då får han gö­ra det han vill: han syn­dar in­te, de får gif­ta sig. 37Men den som står fast i sin fö­re­sats och in­te kän­ner nå­got tvång ut­an är her­re över sin vil­ja och i sitt in­re har be­stämt sig för att lå­ta flick­an för­bli o­rörd, han hand­lar rätt. 38Allt­så: den som gif­ter sig med flick­an hand­lar rätt, och den som in­te gif­ter sig hand­lar bätt­re.

39En kvin­na är bun­den så länge hen­nes man le­ver. Men om man­nen dör är hon fri att gif­ta sig med vem hon vill, ba­ra det är med en kris­ten. 40Men långt bätt­re är det för hen­ne om hon för­blir som hon är, det är min upp­fatt­ning, och jag me­nar att även jag har Guds an­de.

8:1I frå­ga om of­fer­kött vet vi att vi al­la har kun­skap. Men kun­ska­pen gör oss upp­blås­ta, det som byg­ger upp är kär­le­ken. 2Den som tror sig ha kun­skap har än­nu in­te fått den rät­ta kun­ska­pen, 3men den som har kär­lek, han är känd av Gud. 4När det allt­så gäl­ler frå­gan om man får äta kött som har off­rats åt av­gu­dar, vet vi att det in­te finns nå­gon av­gud i värl­den och ing­en an­nan gud än den en­de. 5Ty även om det finns så kal­la­de gu­dar, i him­len el­ler på jor­den – och det finns ju många gu­dar och många her­rar – 6så har vi ba­ra en Gud, fa­dern från vil­ken all­ting ut­går och som är vårt mål, och ba­ra en her­re, Je­sus Kris­tus ge­nom vil­ken allt är till och ge­nom vil­ken vi är till.

7Den­na kun­skap finns dock in­te hos al­la. Som­li­ga sit­ter så fast i sin gam­la av­gu­datro att de äter köt­tet just som of­fer­kött, och det tyng­er de­ras sam­ve­te, o­sä­kert som det är.