Läsning från den helige aposteln Pauli första brev till korintierna

Brö­der och syst­rar, 9:2om jag in­te är a­pos­tel för and­ra är jag det åt­min­sto­ne för er. Ni är ju Her­rens egen be­kräf­tel­se på mitt upp­drag som a­pos­tel.

3Det­ta är mitt svar till dem som kri­ti­se­rar mig: 4Har vi in­te rätt till mat och dryck? 5Har vi in­te rätt att ta med oss en tro­en­de hust­ru lik­som de and­ra a­post­lar­na och Her­rens brö­der och Ke­fas? 6Är det ba­ra jag och Bar­na­bas som in­te har rätt att slip­pa ar­be­ta? 7Vem tar värv­ning ut­an att räk­na med lön? Vem an­läg­ger en vin­gård och av­står från vad den ger? Vem val­lar en hjord ut­an att få sin del av mjöl­ken? 8Är det­ta ba­ra mänsk­ligt tal, el­ler sä­ger in­te la­gen sam­ma sak? 9Det står ju i Mo­ses lag: Du skall in­te bin­da ihop mun­nen på ox­en som trös­kar. Skul­le Gud be­kym­ra sig om ox­ar? 10Nej, det är klart att han sä­ger det med tan­ke på oss. Det är för vår skull det står skri­vet att den som plö­jer och den som trös­kar skall gö­ra det med hopp om lön för sin mö­da. 11Om vi har sått vårt and­li­ga ut­sä­de hos er, är det då för myck­et om ni ger oss nå­got ma­te­ri­ellt som av­kast­ning? 12Om and­ra har rätt att stäl­la krav på er, har in­te vi det än­nu mer? Men vi har ald­rig ut­nytt­jat den­na rätt ut­an fin­ner oss i allt för att in­te läg­ga hin­der i vä­gen för e­van­ge­li­et om Kris­tus.