Läsning från den helige aposteln Petrus första brev

1:1Från Petrus, Je­su Kris­ti a­pos­tel, till de ut­val­da som le­ver sking­ra­de, som främ­ling­ar, i Pon­tos, Ga­la­ti­en, Kap­pa­do­ki­en, Asi­en och Bit­hy­ni­en, 2ut­val­da en­ligt Guds, vår fa­ders, plan, hel­ga­de av An­den och be­stäm­da till lyd­nad och re­ning med Je­su Kris­ti blod. Nåd och frid åt er i ri­kas­te mått.

…10Det var [era sjä­lars] rädd­ning som pro­fe­ter­na sök­te och fors­ka­de ef­ter när de pro­fe­te­ra­de om den nåd som ni skul­le få. 11De vil­le ut­rö­na vil­ken och vad slags tid som Kris­ti an­de i dem syf­ta­de på när den för­ut­sa­de de li­dan­den Mes­si­as mås­te ut­stå och den här­lig­het som skul­le föl­ja. 12Det uppen­ba­ra­des för dem att det in­te var sig själ­va ut­an er som de tjä­na­de med sitt bud­skap. Det­ta har nu kun­gjorts för er av dem som i he­lig an­de, sänd från him­len, kom­mit till er med e­van­ge­li­et, det­ta som äng­lar­na läng­tar ef­ter att få blicka in i.

…2:6Det står ju i skrif­ten: Se, på Si­on läg­ger jag en hörn­sten, ut­vald och ärad; den som tror på den skall in­te stå där med skam. 7Äran till­fal­ler allt­så er som tror. Men för dem som in­te tror har ste­nen som hus­byg­gar­na ra­ta­de bli­vit en hörn­sten, 8en sten som de sna­var på, en klip­pa som de stö­ter emot. De stö­ter emot där­för att de in­te ly­der ord­et. Så är det för­ut­be­stämt för dem.

9Men ni är ett ut­valt släk­te, kung­ar och präs­ter, ett he­ligt folk, Guds eget folk som skall för­kun­na hans stor­verk. Han har kal­lat er från mörk­ret till sitt un­der­ba­ra ljus. 10Ni som för­ut in­te var ett folk är nu Guds folk. Ni som för­ut in­te fann barm­här­tighet har nu fun­nit barm­här­tighet.