1 Pet. 3:10-22

Läsning från den helige aposteln Petrus första brev

Mi­na kä­ra,

^3:10Den som äls­kar li­vet och vill ha go­da da­gar,
han skall av­hål­la sin tunga från det som är ont
och si­na läp­par från svek­ful­la ord.
¹¹Han skall und­vi­ka det on­da och gö­ra det go­da,
han skall strä­va ef­ter att hål­la fred.
¹²Ty Her­rens ögon ser de rätt­fär­di­ga,
och hans öron hör de­ras bön.
Men han vän­der sig mot dem som gör det on­da.

¹³Vem kan gö­ra er nå­got ont om ni ar­be­tar för det go­da? ¹⁴Om ni ock­så får li­da för rätt­fär­dighe­tens skull är ni sa­li­ga. Var in­te räd­da, låt dem in­te skräm­ma er. ¹⁵Men Her­ren, Kris­tus, skall ni hål­la he­lig i era hjär­tan. Var all­tid be­red­da att sva­ra var och en som krä­ver be­sked om ert hopp. ¹⁶Men gör det öd­mjukt och re­spekt­fullt i med­ve­tan­de om er go­da sak, så att de som ta­lar il­la om ert from­ma liv i Kris­tus får skäm­mas för sitt för­tal. ¹⁷Bätt­re li­da för go­da gär­ning­ar, om det är Guds vil­ja, än för on­da.

¹⁸Kris­tus själv dog ju för era syn­der, en gång för al­la. Rätt­fär­dig dog han för er o­rätt­fär­di­ga för att le­da er till Gud. Hans kropp dö­da­des, men han gjor­des le­van­de i an­den, ¹⁹och så kun­de han sti­ga ner och pre­di­ka för an­dar­na i de­ras fäng­el­se.

²⁰De ha­de en gång väg­rat att lyss­na, när Gud tål­mo­digt vän­ta­de i No­as da­gar, me­dan ar­ken bygg­des i vil­ken någ­ra få, ba­ra åt­ta män­ni­skor, räd­da­des ge­nom vatt­net. ²¹På mot­sva­ran­de sätt räd­das ni nu av vatt­net i do­pet, som in­te in­ne­bär att krop­pen görs ren från smuts ut­an att man med gott upp­såt vän­der sig till Gud. Och ni räd­das ge­nom att Je­sus Kris­tus har upp­stått, ²²han som har sti­git upp till him­len och sit­ter på Guds hög­ra si­da, se­dan äng­lar, mak­ter och kraf­ter har lagts un­der ho­nom.

4:e Tisdagen före fastan.