Läsning från den helige aposteln Pauli första brev till tessalonikierna

Brö­der och syst­rar, 2:20ni är vår ära och vår gläd­je. 3:1När vi där­för in­te stod ut läng­re be­slöt vi att själ­va stan­na kvar i At­hen 2och skicka vår bro­der Ti­mot­he­os, Guds med­hjäl­pa­re vid för­kun­nan­det av e­van­ge­li­et om Kris­tus. Han skul­le styr­ka och upp­munt­ra er i tron 3så att ing­en vack­la­de un­der al­la des­sa på­frest­ning­ar. De hör till vår lott, det vet ni själ­va. 4Re­dan när vi var hos er för­ut­sa­de vi att vi skul­le få li­da, och så har det ock­så gått, som ni vet. 5När jag in­te stod ut läng­re skick­a­de jag där­för ho­nom för att få ve­ta hur det var med er tro. Fres­ta­ren kun­de ju ha fres­tat er, så att all vår mö­da ha­de va­rit för­spilld.

6Men nu har Ti­mot­he­os kom­mit till­ba­ka med go­da ny­he­ter om er tro och kär­lek, och han har be­rät­tat att ni all­tid tän­ker på oss med gläd­je och läng­tar li­ka myck­et ef­ter oss som vi ef­ter er. 7Där­för har ni, brö­der, mitt i al­la vå­ra svå­rig­he­ter och li­dan­den gett oss nytt mod med er tro: 8nu le­ver vi, när ni står fas­ta i Her­ren.