1 Tim. 5:1-10

Läsning från den helige aposteln Pauli första brev till Timoteus

Min son Ti­mo­teus, ^5:1mot en äld­re man skall du in­te an­vän­da hår­da ord. Väd­ja till ho­nom som till en far, till yng­re män som till brö­der, ²till äld­re kvin­nor som till möd­rar, till yng­re kvin­nor som till syst­rar, rent och o­skyl­digt.

³Ge vär­dighe­ten som än­ka en­dast åt dem som verk­li­gen är än­kor. ⁴Om en än­ka har barn el­ler barn­barn, så låt des­sa lä­ra sig att va­ra from­ma först och främst in­om den egna fa­mil­jen och vi­sa tack­sam­het mot de äld­re, ty det är vad Gud vill. ⁵Den som verk­li­gen är än­ka och en­sam­stå­en­de har satt sitt hopp till Gud och upp­hör in­te att be och å­kal­la bå­de dag och natt. ⁶Men den som ba­ra vill le­va gott är död fast hon le­ver. ⁷In­skärp det­ta, så att ing­en skall kun­na kland­ra dem. ⁸Men om nå­gon in­te sör­jer för si­na an­hö­ri­ga, i syn­ner­het den egna fa­mil­jen, har han för­ne­kat tron och är säm­re än en som ald­rig har trott.

⁹För att en än­ka skall räk­nas som än­ka mås­te hon va­ra minst sex­tio år och får in­te ha va­rit gift mer än en gång. ¹⁰Hon mås­te va­ra känd för go­da gär­ning­ar: ha ta­git sig an barn, vi­sat gäst­frihet, tvät­tat de he­li­gas föt­ter, bi­stått nöd­li­dan­de – ja, på allt sätt vinn­lagt sig om att gö­ra gott.