4 Mos. 24:2-3, 5-9, 17-18

Läsning från Fjärde Moseboken

^24:2När Bi­le­am lyf­te upp si­na ögon och såg Is­ra­el läg­rad ef­ter si­na stam­mar, kom Guds An­de över ho­nom. ³Och han hov upp sin röst och kvad:

”Så sä­ger Bi­le­am, Be­ors son,
så sä­ger man­nen med det slut­na ögat,

^…5Hu­ru skö­na äro icke di­na tält, du Ja­kob,
di­na bo­ning­ar, du Is­ra­el!
⁶De lik­na da­lar som ut­bre­da sig vi­da,
de äro så­som lust­går­dar in­vid en ström,
så­som alo­e­träd, plan­te­ra­de av Her­ren,
så­som ced­rar in­vid vat­ten.
⁷Vat­ten flö­dar ur hans äm­bar,
hans sådd bli­ver rik­li­gen vatt­nad.
Stör­re än Agag skall hans ko­nung va­ra,
ja, upp­höjd bli­ver hans ko­nung­a­makt.
⁸Det är Gud som har fört ho­nom ut ur Egyp­ten.
Hans styr­ka är så­som en vil­dox­es.
Han skall upp­slu­ka de folk som stå ho­nom emot,
de­ras ben skall han sön­der­kros­sa,
och med si­na pi­lar skall han ge­nom­bor­ra dem.
⁹Han har lagt sig ned, han vi­lar så­som ett le­jon,
så­som en le­jo­nin­na — vem vå­gar oroa ho­nom?
Väl­sig­nad va­re den som väl­sig­nar dig,
och för­ban­nad va­re den som för­ban­nar dig!”

^…17”Jag ser ho­nom, men icke den­na tid,
jag skå­dar ho­nom, men icke nä­ra.
En stjär­na trä­der fram ur Ja­kob,
och en spi­ra hö­jer sig ur Is­ra­el.
Den kros­sar Mo­abs tin­ning­ar
och slår ned al­la sö­ner till Set.
¹⁸E­dom skall han få till be­sitt­ning
till be­sitt­ning Seir — si­na fi­en­ders län­der.
Ty Is­ra­el skall gö­ra mäk­ti­ga ting.”