Apg. 10:21-33

Läsning från Apostlagärningarna

I de da­gar­na ^10:21gick Petrus ner till män­nen som var sän­da från Kor­ne­li­us till ho­nom, och sa: Se, jag är den som ni sö­ker. Vad är or­sa­ken till att ni har kom­mit hit? ²²Då sva­ra­de de: Of­fi­ce­ren Kor­ne­li­us, en rätt­fär­dig och gud­fruk­tig man och som he­la det ju­dis­ka fol­ket ta­lar väl om, har fått uppen­ba­rel­se ge­nom en he­lig äng­el att kal­la dig till sitt hus för att hö­ra vad du har att sä­ga. ²³Då bad han dem sti­ga in och gav dem hus­rum. Och näs­ta dag gick Petrus med dem, och någ­ra av brö­der­na i J­op­pe följ­de med ho­nom. ²⁴Och föl­jan­de dag kom de fram till Ce­sa­rea. Och Kor­ne­li­us vän­ta­de på dem och ha­de kal­lat sam­man si­na släk­ting­ar och när­mas­te vän­ner. ²⁵När nu Petrus skul­le gå in, gick Kor­ne­li­us emot ho­nom och föll ner för hans föt­ter och till­bad ho­nom. ²⁶Men Petrus res­te upp ho­nom, och sa: Stå upp, jag är ock­så en män­ni­ska. ²⁷Me­dan han ta­la­de med ho­nom, gick han in och fann många för­sam­la­de. ²⁸Och han sa till dem: Ni vet att det är för­bju­det för en ju­disk man att um­gås med el­ler be­sö­ka nå­gon som till­hör ett an­nat folk. Men Gud har vi­sat mig att jag in­te ska kal­la nå­gon män­ni­ska för o­he­lig el­ler o­ren. ²⁹Där­för kom jag ock­så ut­an in­vänd­ning­ar, när jag blev kal­lad, och nu frå­gar jag er: Vad är or­sa­ken till att ni kal­lat mig? ³⁰Då sa Kor­ne­li­us: För fy­ra da­gar se­dan fram till den­na tim­me fas­ta­de jag, och vid den ni­on­de tim­men bad jag i mitt hus. Och se, en man i ski­nan­de klä­der stod fram­för mig, ³¹och sa: Kor­ne­li­us, din bön är hörd, och di­na gå­vor är ihåg­kom­na in­för Gud. ³²Så sänd nu någ­ra till J­op­pe och kal­la på Simon, som kal­las Petrus. Han gäs­tar i gar­va­ren Simons hus vid ha­vet. När han kom­mer ska han ta­la till dig. ³³Då skick­a­de jag ge­nast bud ef­ter dig och du gjor­de väl i att du kom. Så är vi nu al­la här in­för Gud för att hö­ra allt som har bli­vit dig be­fallt av Gud.

4:e Tisdagen efter Påsk.