Läsning från Apostlagärningarna

I de da­gar­na, 13:25när Jo­han­nes verk när­ma­de sig sitt slut sa­de han: “Jag är in­te den som ni tror. Han kom­mer ef­ter mig, och jag är in­te vär­dig att kny­ta av ho­nom san­da­ler­na.”

26Mi­na brö­der, ni som stam­mar från Ab­ra­ham och al­la ni här som fruk­tar Gud, till er har bud­ska­pet om den­na rädd­ning sänts. 27Ty fol­ket i Je­ru­sa­lem och de­ras le­da­re för­stod in­te vem Je­sus var. De döm­de ho­nom och upp­fyll­de där­i­ge­nom ock­så de pro­fe­tord som lä­ses var­je sab­bat. 28Fast de in­te kun­de fin­na ho­nom skyl­dig till nå­got som för­tjä­na­de döds­straff kräv­de de att Pi­la­tus skul­le av­rät­ta ho­nom. 29När de ha­de full­gjort allt som var skri­vet om ho­nom tog de ner ho­nom från kor­set och la­de ho­nom i en grav. 30Men Gud upp­väck­te ho­nom från de dö­da, 31och han vi­sa­de sig se­dan un­der en läng­re tid för dem som ha­de följt ho­nom från Ga­li­leen upp till Je­ru­sa­lem och som nu är hans vitt­nen in­för fol­ket. 32Vi för­kun­nar allt­så för er det­ta bud­skap: löf­tet som fä­der­na fick 33har Gud in­fri­at åt oss, de­ras barn, ge­nom att lå­ta Je­sus upp­stå, som det he­ter i and­ra psal­men: Du är min son, jag har fött dig i dag.