Läsning från Apostlagärningarna

I de da­gar­na 18:22steg Pa­u­lus i land i Cae­sarea och for upp till Je­ru­sa­lem för att häl­sa på för­sam­ling­en där, var­på han res­te till An­ti­ochia. 23Ef­ter nå­gon tid bröt han upp och for ge­nom Ga­la­ti­en och vi­da­re ge­nom Fry­gi­en, och över­allt styrk­te han lär­jung­ar­na.

24Till E­fe­sos ha­de det kom­mit en ju­de vid namn A­pol­los. Han stam­ma­de från Alex­and­ria och var en bil­dad man, väl in­satt i skrif­ter­na. 25Han ha­de fått kun­skap om Her­rens väg, och han pre­di­ka­de med glöd och un­der­vi­sa­de nog­grant om Je­sus, men han kän­de ba­ra till Jo­han­nes-do­pet. 26Den­ne man upp­träd­de nu i sy­na­go­gan och ta­la­de fri­mo­digt. När Priscil­la och Aqui­la ha­de hört ho­nom tog de sig an ho­nom och gav ho­nom än­nu nog­gran­na­re kun­skap om Guds väg. 27När han se­dan vil­le fa­ra över till Achaia upp­munt­ra­de brö­der­na ho­nom och skrev till lär­jung­ar­na där att de skul­le ta väl emot ho­nom. I Achaia blev han ge­nom Guds nåd till stor hjälp för de tro­en­de, 28ty han ve­der­la­de ju­dar­na ener­giskt, och med stöd av skrif­ter­na be­vi­sa­de han in­för allt fol­ket att Je­sus är Mes­si­as.