Läsning från Apostlagärningarna

I de da­gar­na 20:16ha­de Pa­u­lus be­slu­tat fa­ra för­bi E­fe­sos för att in­te för­lo­ra nå­gon tid i Asi­en. Han ha­de bråt­tom, ef­ter­som han om möj­ligt vil­le va­ra i Je­ru­sa­lem på pingst­da­gen.

17Från Mi­le­tos skick­a­de han e­mel­ler­tid bud till E­fe­sos och kal­la­de till sig för­sam­ling­ens älds­te. 18När de in­fun­nit sig sa­de han till dem: “Ni vet hur jag har upp­trätt bland er he­la ti­den, från förs­ta da­gen jag kom hit till Asi­en.

…28Ge akt på er själ­va och på he­la den hjord som den he­li­ga an­den satt er att ha upp­sikt över, för att ni skall va­ra her­dar för Guds för­sam­ling som han har vun­nit åt sig med sin sons blod. 29Jag vet att när jag läm­nat er skall far­li­ga var­gar som in­te sko­nar hjor­den tränga in bland er. 30Ur era egna led skall det trä­da fram män som för­kun­nar vil­lo­lä­ror för att dra lär­jung­ar­na över på sin si­da. 31Håll er där­för vak­na, och kom ihåg att jag i tre års tid dag och natt har väg­lett var och en av er un­der tå­rar. 32Och nu an­för­tror jag er åt Gud och åt hans nå­de­ri­ka ord, det som kan gö­ra er till hans bygg­ste­nar och ge er arvs­lott bland al­la dem som hel­gats. 33Jag har ald­rig ve­lat få sil­ver el­ler guld el­ler klä­der av nå­gon. 34Ni vet själ­va att des­sa hän­der har sörjt för mi­na egna och mi­na föl­je­sla­ga­res be­hov. 35I allt har jag vi­sat er att ni, ge­nom att ar­be­ta på ett så­dant sätt, skall ta er an de sva­ga med her­ren Je­su egna ord i min­ne: Det är sa­li­ga­re att ge än att få.”

36Ef­ter sitt tal föll Pa­u­lus på knä och bad till­sam­mans med al­la de and­ra.