Apg. 20:7-12

Läsning från Apostlagärningarna

^20:7Da­gen ef­ter sab­ba­ten ha­de vi sam­lats för att bry­ta bröd. Pa­u­lus, som skul­le re­sa näs­ta dag, ta­la­de till brö­der­na, och han höll på än­da till mid­natt. ⁸Det fanns många lam­por i det rum på övers­ta vå­ning­en där vi var sam­la­de. ⁹En ung man som het­te E­u­tychos ha­de satt sig i fönst­ret. Han föll i djup sömn då Pa­u­lus ta­la­de så länge, och i söm­nen ram­la­de han ut från tred­je vå­ning­en, och när man lyf­te upp ho­nom var han död. ¹⁰Pa­u­lus kom då ner och la­de sig över ho­nom, slog ar­mar­na om ho­nom och sa­de: “Slu­ta med er kla­gan, han le­ver!” ¹¹Och han gick upp igen, bröt brö­det och åt. Se­dan fort­sat­te han länge att pre­di­ka, än­da till gry­ning­en, då han läm­na­de dem. ¹²Yng­ling­en lev­de och kun­de föras hem, och de kän­de en stark till­för­sikt.