Fil. 1:12-20

Läsning från den helige aposteln Pauli brev till filipperna

^1:12Jag vill att ni skall ve­ta, brö­der, att det som hänt mig sna­rast har fört e­van­ge­li­et fram­åt. ¹³Det har nu bli­vit klart för he­la pre­to­ri­et, och al­la and­ra ock­så, att det är för Kris­ti skull som jag sit­ter fång­en, ¹⁴och de fles­ta av brö­der­na har ge­nom min fång­en­skap stärkts i sin tro på Her­ren, så att de vå­gar pre­di­ka Guds ord än­nu me­ra o­för­skräckt än för­ut. ¹⁵Visst finns det en del som för­kun­nar Kris­tus för att de är av­und­sju­ka och vill stäl­la till bråk. En del där­emot har go­da av­sik­ter, ¹⁶och de för­kun­nar av kär­lek; de vet ju att jag är satt att för­sva­ra e­van­ge­li­et. ¹⁷Men de and­ra är bråk­ma­ka­re och ta­lar om Kris­tus in­te av re­na mo­tiv ut­an för att gö­ra det svå­ra­re för mig i min fång­en­skap. ¹⁸Än sen? Fals­ka el­ler he­der­li­ga syf­ten – i vil­ket fall som helst blir Kris­tus för­kun­nad, och det glä­der jag mig över.

Men ock­så i fort­sätt­ning­en skall jag kun­na gläd­ja mig. ¹⁹Jag vet ju att allt det­ta kom­mer att le­da till min rädd­ning, tack va­re era bö­ner och den hjälp som Je­su Kris­ti an­de ger. ²⁰Jag vän­tar och hop­pas att jag ald­rig skall stå där med skam, ut­an att jag nu som all­tid öp­pet skall vå­ga lov­pri­sa Kris­tus med min kropp, va­re sig den skall le­va el­ler dö.

19:e Onsdagen efter Pingst.