Gal. 4:8-21

Läsning från den helige aposteln Pauli brev till galaterna

Brö­der och syst­rar, ^4:8för­ut, när ni än­nu in­te kän­de Gud, var ni sla­var un­der gu­dar som i verk­lig­he­ten in­te är någ­ra gu­dar. ⁹Men nu när ni kän­ner Gud, el­ler rät­ta­re, när Gud kän­ner er, hur kan ni nu vän­da till­ba­ka till des­sa sva­ga och ömk­li­ga mak­ter och vil­ja bli de­ras sla­var igen? ¹⁰Ni hål­ler ju så no­ga räk­ning på da­gar och må­na­der och sär­skil­da ti­der och år! ¹¹Jag är rädd att jag har sli­tit för­gä­ves för er.

¹²Jag ber er, brö­der: bli som jag när jag nu har bli­vit som ni. Ni har ald­rig gjort mig nå­got ont. ¹³Ni vet att det var på grund av sjuk­dom som jag förs­ta gång­en kom att för­kun­na e­van­ge­li­et för er. ¹⁴Min kropps­li­ga svaghet fres­ta­de er in­te till för­akt el­ler mot­vil­ja, ut­an ni tog emot mig som en äng­el från Gud, ja, som Kris­tus Je­sus. ¹⁵Var är er hän­fö­rel­se nu? Jag kan in­ty­ga att ni gär­na skul­le ha ri­vit ut era ögon och gett dem åt mig. ¹⁶Har jag bli­vit er fi­en­de ge­nom att sä­ga er san­ning­en? ¹⁷De som så iv­rigt in­tres­se­rar sig för er gör det in­te i god av­sikt. De vill skil­ja oss åt för att ni skall in­tres­se­ra er för dem. ¹⁸Det iv­ri­ga in­tres­set för er är gott om av­sik­ten är god – all­tid och in­te ba­ra när jag är hos er, ¹⁹mi­na barn, som jag än en gång mås­te fö­da med smär­ta tills Kris­tus har för­kropps­li­gats i er. ²⁰Om jag ba­ra var hos er nu, så att jag kun­de slå an den rät­ta to­nen – jag vet mig ing­en råd med er.

²¹Sva­ra mig, ni som vill stå un­der la­gen: har ni in­te hört vad la­gen sä­ger?