Heb. 4:14-5:6

Läsning från Hebreerbrevet

Brö­der och syst­rar, ^4:14när vi nu har en mäk­tig övers­te­präst som har sti­git upp ge­nom him­lar­na, Je­sus, Guds son, låt oss då hål­la fast vid vår be­kän­nel­se. ¹⁵Vi har in­te en övers­te­präst som är o­för­mö­gen att kän­na med oss i vå­ra svaghe­ter, ut­an en som har prö­vats på al­la sätt och va­rit som vi men ut­an synd. ¹⁶Låt oss där­för fri­mo­digt trä­da fram till nå­dens tron för att få för­bar­man­de och nåd i den stund då vi be­hö­ver hjälp.

^5:1Var­je övers­te­präst ut­ses bland män­ni­skor, och det är män­ni­skor han får till upp­gift att fö­re­trä­da in­för Gud ge­nom att fram­bä­ra of­fer­gå­vor för de­ras syn­der. ²Han kan ha för­drag med de o­kun­ni­ga och vil­se­gång­na ef­ter­som han själv är be­häf­tad med svaghet ³och där­för mås­te fram­bä­ra syn­dof­fer li­ka myck­et för sig själv som för fol­ket. ⁴Ing­en tar sig den­na vär­dighet; han blir kal­lad av Gud, lik­som A­ron. ⁵Så är det ock­så med Kris­tus. Han tog sig in­te vär­dighe­ten som övers­te­präst ut­an fick den av ho­nom som sa­de: Du är min son, jag har fött dig i dag, ⁶lik­som han på ett an­nat stäl­le sä­ger: Du är för evigt präst, en så­dan som Mel­ki­se­dek.