Läsning från Hebreerbrevet

Brö­der och syst­rar, 9:8där­med vi­sar den he­li­ga an­den att vä­gen in i hel­ge­do­men in­te lig­ger öp­pen så länge det främ­re rum­met än­nu be­står. 9Det ger en bild av den tid som nu är: man fram­bär of­fer­gå­vor som dock in­te kan gö­ra den som för­rät­tar guds­tjäns­ten full­kom­lig, så att hans sam­ve­te är till freds. 10Lik­som när det gäl­ler mat och dryck el­ler o­li­ka tvag­ning­ar är det frå­ga om idel ytt­re fö­re­skrif­ter fram till ti­den för en bätt­re ord­ning.

…15Där­för är det ett nytt för­bund som Kris­tus för­med­lar, för att de kal­la­de skall få det ut­lo­va­de evi­ga ar­vet, se­dan han dött för att be­fria dem från över­trä­del­ser­na un­der det för­ra för­bun­det. 16När ett tes­ta­men­te fö­re­lig­ger mås­te det ju styr­kas att den som har skri­vit det är död; 17tes­ta­men­tet blir gil­tigt först ef­ter döds­fal­let och har ing­en ver­kan så länge dess upp­hovs­man le­ver. 18Där­för kun­de in­te hel­ler det för­ra för­bun­det in­stif­tas ut­an blod. 19När Mo­se ha­de läst upp al­la la­gens bud för he­la fol­ket tog han blod från kal­var och bock­ar till­sam­mans med vat­ten och röd ull och isop och stänk­te det på själ­va bo­ken och på allt fol­ket 20och sa­de: Med det­ta blod be­kräf­tas det för­bund som Gud har fast­ställt för er. 21Li­ka­så stänk­te han blod på täl­tet och al­la guds­tjänst­fö­re­må­len. 22Ja, en­ligt la­gen re­nas näs­tan all­ting med blod, och ut­an att blod ut­gjuts ges ing­en för­lå­tel­se.

23Av­bil­der­na av det som är i him­len mås­te allt­så re­nas med så­da­na me­del. Men de him­mels­ka ting­en själ­va krä­ver bätt­re of­fer.