Jak. 1:19-27

Läsning från Jakobsbrevet

^1:19Håll det­ta i min­net, mi­na kä­ra brö­der.

Var­je män­ni­ska skall va­ra snar att hö­ra, sen att ta­la, sen till vre­de, ²⁰ty en män­ni­skas vre­de å­stad­kom­mer in­te det som är rätt­fär­digt in­för Gud. ²¹Lägg där­för bort allt det o­re­na och det myck­na on­da hos er, och ta öd­mjukt va­ra på ord­et som är ner­lagt i er och som för­mår räd­da ert liv.

²²Bli ord­ets gö­ra­re, in­te ba­ra dess hö­ra­re, an­nars tar ni mis­te. ²³Den som hör ord­et men in­te gör vad det sä­ger, han lik­nar en man som i en spe­gel be­trak­tar sitt eget an­sik­te: ²⁴han ser sig själv men går där­i­från och har strax glömt hur han såg ut. ²⁵Men den som har blick­at in i den full­kom­li­ga la­gen, frihe­tens lag, och hål­ler sig till den och in­te glöm­mer vad han hört ut­an verk­li­gen gör nå­got, han blir sa­lig ge­nom det han gör.

²⁶Den som me­nar sig va­ra from men in­te kan tyg­la sin tunga ut­an lu­rar sig själv, hans from­het är ing­en­ting värd. ²⁷Men att sö­ka upp fa­der­lö­sa och än­kor i de­ras nöd och hål­la sig själv o­be­smit­tad av värl­den, det är en from­het som är ren och fläck­fri in­för vår Gud och fa­der.

31:a Torsdagen efter Pingst.