Läsning från Johannesevangeliet

Vid den ti­den fram­la­de Je­sus des­sa ord: 12:36“Tro på lju­set me­dan ni har lju­set, så att ni blir lju­sets sö­ner.” När han ha­de sagt det­ta läm­na­de han dem och var för­svun­nen.

37Trots att han ha­de gjort så många teck­en in­för dem trod­de de in­te på ho­nom, 38ty pro­fe­ten Je­sa­jas ord skul­le upp­fyl­las: Her­re, vem har trott på det vi fick hö­ra, och för vem har Her­rens makt uppen­ba­rats? 39De kun­de in­te tro, ty Je­sa­ja sä­ger ock­så: 40Han har för­blin­dat de­ras ögon och för­stock­at de­ras hjär­tan, så att de in­te kan se med si­na ögon och för­stå med sitt hjär­ta och om­vän­da sig och bli bo­ta­de av mig. 41Det­ta sa­de Je­sa­ja där­för att han såg hans här­lig­het, och det var om ho­nom han ta­la­de. 42Än­då kom ock­så många i rå­det till tro på Je­sus, men med tan­ke på fa­ri­se­er­na vil­le de in­te er­kän­na det för att in­te bli ute­slut­na ur sy­na­go­gan. 43De äls­ka­de äran från män­ni­skor hög­re än äran från Gud.

44Je­sus ro­pa­de: “Den som tror på mig, han tror in­te på mig ut­an på ho­nom som har sänt mig, 45och den som ser mig, han ser ho­nom som har sänt mig. 46Jag är lju­set som har kom­mit hit i värl­den för att ing­en som tror på mig skall bli kvar i mörk­ret. 47Om nå­gon hör mi­na ord men in­te tar va­ra på dem, så dö­mer in­te jag ho­nom, ty jag har in­te kom­mit för att dö­ma värl­den ut­an för att räd­da värl­den.”