Läsning från Judasbrevet

Brö­der och syst­rar, 1:11ve de gud­lö­sa! De har sla­git in på Ka­ins väg, de äg­nar sig som Bi­le­am åt vill­fa­rel­ser mot be­tal­ning, de går un­der som Ko­rach ge­nom sitt trots.

12De är blind­skär, des­sa som ut­an att skäm­mas del­tar i era mål­ti­der och ba­ra tän­ker på sig själ­va. De är moln ut­an regn som drivs för­bi av vin­den. De är träd ut­an frukt om hös­ten och upp­ryck­ta med röt­ter­na, dub­belt dö­da. 13De är vil­da havs­vå­gor med si­na skänd­lig­he­ter som skum­krön. De är ko­me­ter som det dju­pas­te mör­ker vän­tar på för evigt. 14Om des­sa män­ni­skor pro­fe­te­ra­de He­nok i den sjun­de ge­ne­ra­tio­nen ef­ter Adam: “Se, Her­ren kom­mer med si­na tu­sen­tals he­li­ga 15för att sit­ta till doms över al­la män­ni­skor och straf­fa al­la gud­lö­sa för al­la de­ras gud­lö­sa hand­ling­ar och allt det o­er­hör­da som des­sa gud­lö­sa syn­da­re har sagt mot ho­nom.” 16De kno­tar, är miss­nöj­da och le­ver ef­ter si­na be­gär. De är sto­ra i or­den sam­ti­digt som de smick­rar dem som de kan ha nyt­ta av.

17Men ni, mi­na kä­ra, skall kom­ma ihåg vad som för­ut­sa­des av vår her­re Je­su Kris­ti a­post­lar. 18De sa­de till er: “I den sis­ta ti­den skall det upp­trä­da hä­da­re som drivs av si­na gud­lö­sa be­gär.” 19Det är just de som vål­lar splitt­ring, des­sa som är allt­i­ge­nom jor­dis­ka, ut­an an­de.

20Men ni, mi­na kä­ra, skall byg­ga ert liv på er all­ra he­li­gas­te tro un­der bön i he­lig an­de. 21Håll er kvar i Guds kär­lek och se fram mot att vår her­re Je­sus Kris­tus skall för­bar­ma sig och ge er evigt liv. 22Som­li­ga, så­da­na som tviv­lar, skall ni ha för­bar­man­de med 23och rycka ur el­den och räd­da, men and­ra skall ni för­bar­ma er över med fruk­tan, i av­sky till och med för de­ras av krop­pen ner­sö­la­de klä­der.

24Han som kan skyd­da er från fall och stäl­la er in­för sin här­lig­het, fläck­fria och jub­lan­de, 25den en­de Gu­den som har räd­dat oss ge­nom vår her­re Je­sus Kris­tus, hans är här­lig­he­ten, stor­he­ten, styr­kan och mak­ten, fö­re all tids bör­jan, nu och i all evighet, a­men.