Läsning från Lukasevangeliet

Vid den ti­den fram­la­de Je­sus des­sa ord: 13:18“Vad är då Guds ri­ke likt? Vad skall jag jäm­fö­ra det med? 19Det är som ett se­naps­korn som en man sät­ter i sin träd­gård. Det väx­er och blir till ett träd, och him­lens fåg­lar byg­ger bo bland gre­nar­na.”

20Vi­da­re sa­de han: “Vad skall jag jäm­fö­ra Guds ri­ke med? 21Det är som en sur­deg som en kvin­na ar­be­tar in i tre mått mjöl; till slut blir allt­sam­mans sy­rat.”

22Han gick ge­nom stä­der och by­ar och un­der­vi­sa­de på sin väg mot Je­ru­sa­lem. 23Nå­gon frå­ga­de ho­nom: “Her­re, är det ba­ra någ­ra få som blir räd­da­de?” Han sa­de till dem: 24“Käm­pa för att kom­ma in ge­nom den trånga por­ten. Jag sä­ger er: många skall för­sö­ka ta sig in men in­te lyck­as. 25När väl hu­sets her­re har sti­git upp och låst por­ten och ni blir stå­en­de ut­an­för och bul­tar och sä­ger: Her­re, öpp­na för oss! så kom­mer han att sva­ra: Jag vet in­te vil­ka ni är. 26Då sä­ger ni: Vi har ätit och druck­it till­sam­mans med dig, och du har un­der­vi­sat på vå­ra ga­tor. 27Han skall sva­ra: Jag vet in­te vil­ka ni är. Bort här­i­från, al­la ni o­rät­tens hant­lang­a­re. – 28Där skall ni grå­ta och skä­ra tän­der, när ni får se Ab­ra­ham och Isak och Ja­kob och al­la pro­fe­ter­na va­ra i Guds ri­ke me­dan ni själ­va blir ut­driv­na. 29Och män­ni­skor skall kom­ma från ös­ter och väs­ter och från norr och sö­der och lig­ga till bords i Guds ri­ke.”