Luk. 21:8-9, 25-27, 33-36

Läsning från Lukasevangeliet

Vid den ti­den fram­la­de Je­sus des­sa ord: ^21:8“Se till att ni in­te blir vil­se­led­da. Många kom­mer att upp­trä­da un­der mitt namn och sä­ga: Det är jag, och: Ti­den är nä­ra. Men följ dem in­te. ⁹När ni får hö­ra om krig och oro­lig­he­ter, så tap­pa in­te be­sin­ning­en. Det­ta mås­te först hän­da, men det är än­nu in­te slu­tet.

^…25Teck­en skall vi­sa sig i so­len och må­nen och stjär­nor­na, och på jor­den skall hed­ning­ar­na gri­pas av ång­est och råd­lös­het vid ha­vets och vå­gor­nas dån. ²⁶Män­ni­skor skall för­gås av skräck i vän­tan på vad som skall kom­ma över värl­den, ty him­lens mak­ter skall ska­kas. ²⁷Då skall man få se Män­ni­sko­so­nen kom­ma på ett moln med makt och stor här­lig­het.

^…33Him­mel och jord skall för­gå, men mi­na ord skall ald­rig för­gå.

³⁴Var på er vakt så att in­te era sin­nen för­dunk­las av o­mått­lig­het och dryck­en­skap och li­vets be­kym­mer, an­nars över­ras­kas ni av den da­gen ³⁵som av en sna­ra, för den skall kom­ma över al­la som bor på jor­den. ³⁶Håll er vak­na he­la ti­den och be att ni får kraft att und­fly det som vän­tar och kan stå upp­rät­ta in­för Män­ni­sko­so­nen.”