Luk. 7:36-50

Läsning från Lukasevangeliet

Vid den ti­den ^7:36bjöd en av fa­ri­se­er­na hem Je­sus på en mål­tid, och han gick dit och tog plats vid bor­det. ³⁷Nu fanns det en kvin­na i sta­den som var en syn­ders­ka. När hon fick ve­ta att han låg till bords i fa­ri­séns hus kom hon dit med en flas­ka bal­sam ³⁸och ställ­de sig bak­om ho­nom vid hans föt­ter och grät. Hon vät­te hans föt­ter med si­na tå­rar och tor­ka­de dem med sitt hår, och hon kyss­te hans föt­ter och smor­de dem med sin bal­sam. ³⁹Fa­ri­sén som ha­de bju­dit ho­nom såg det och sa­de för sig själv: “Om den man­nen vo­re pro­fet skul­le han ve­ta vad det är för sorts kvin­na som rör vid ho­nom, en syn­ders­ka.” ⁴⁰Då sa­de Je­sus till ho­nom: “Simon, jag har nå­got att sä­ga dig.” – “Säg det, mäs­ta­re”, sa­de han. ⁴¹“Två män stod i skuld hos en pen­ning­ut­lå­na­re. Den ene var skyl­dig fem­hun­dra de­na­rer, den and­re fem­tio. ⁴²När de in­te kun­de be­ta­la ef­ter­skänk­te han skul­den för dem bå­da. Vil­ken av dem kom­mer att äls­ka ho­nom mest?” ⁴³Simon sva­ra­de: “Den som fick mest ef­ter­skänkt, skul­le jag tro.” – “Du har rätt”, sa­de Je­sus, ⁴⁴och vänd mot kvin­nan sa­de han till Simon: “Du ser den här kvin­nan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig in­te vat­ten till mi­na föt­ter, men hon har vätt mi­na föt­ter med si­na tå­rar och tor­kat dem med sitt hår. ⁴⁵Du gav mig ing­en väl­komst­kyss, men hon har kysst mi­na föt­ter he­la ti­den se­dan jag kom hit. ⁴⁶Du smor­de in­te mitt hu­vud med ol­ja, men hon har smort mi­na föt­ter med bal­sam. ⁴⁷Där­för sä­ger jag dig: hon har fått för­lå­tel­se för si­na många syn­der, ty hon har vi­sat stor kär­lek. Den som får li­tet för­lå­tet vi­sar li­ten kär­lek.” ⁴⁸Och han sa­de till hen­ne: “Di­na syn­der är för­låt­na.” ⁴⁹De and­ra vid bor­det sa­de då för sig själ­va: “Vem är han som till och med för­lå­ter syn­der?” ⁵⁰Men Je­sus sa­de till kvin­nan: “Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.”