Läsning från Markusevangeliet

Vid den ti­den 10:23såg sig Je­sus om och sa­de till si­na lär­jung­ar: “Hur svårt blir det in­te för dem som har peng­ar att kom­ma in i Guds ri­ke!” 24Lär­jung­ar­na blev be­stör­ta över hans ord, men Je­sus sa­de igen: “Mi­na barn, hur svårt är det in­te att kom­ma in i Guds ri­ke! 25Det är lät­ta­re för en ka­mel att kom­ma i­ge­nom ett nåls­öga än för en rik att kom­ma in i Guds ri­ke.” 26De blev än­nu mer för­skräck­ta och sa­de till var­and­ra: “Vem kan då bli räd­dad?” 27Je­sus såg på dem och sa­de: “För män­ni­skor är det o­möj­ligt, men in­te för Gud. Ty för Gud är all­ting möj­ligt.” 28Då sa­de Petrus till ho­nom: “Vi har ju läm­nat allt och följt dig.” 29Je­sus sva­ra­de: “San­ner­li­gen, var och en som för min och e­van­ge­li­ets skull har läm­nat hus el­ler brö­der el­ler syst­rar el­ler mor el­ler far el­ler barn el­ler åk­rar 30skall få hun­dra­falt igen. Här i värl­den skall han få hus och brö­der och syst­rar och möd­rar och barn och åk­rar mitt un­der för­föl­jel­ser, och se­dan evigt liv i den kom­man­de värl­den. 31Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist.”

32De var nu på väg upp mot Je­ru­sa­lem, och Je­sus gick först. De var fyll­da av bä­van, och de and­ra som följ­de med var räd­da. Då sam­la­de han de tolv och ta­la­de om för dem vad som skul­le hän­da med ho­nom.