Läsning från Markusevangeliet

Vid den ti­den 12:18kom det någ­ra sad­du­ke­er till Je­sus – de sä­ger att det in­te finns nå­gon upp­stån­del­se – och frå­ga­de ho­nom: 19“Mäs­ta­re, Mo­se lär oss i skrif­ten att om nå­gon har en bror som dör och läm­nar ef­ter sig hust­ru men inga barn, så skall han gif­ta sig med än­kan och skaf­fa ef­ter­kom­man­de åt bro­dern. 20Nu fanns det sju brö­der. Den förs­te gif­te sig och dog ut­an att läm­na barn ef­ter sig. 21Den and­re gif­te sig med än­kan och dog ock­så barn­lös, li­ka­så den tred­je. 22Ing­en av de sju fick någ­ra barn. Till slut dog ock­så kvin­nan. 23När de upp­står på upp­stån­del­sens dag, vems hust­ru blir hon då? Al­la sju ha­de ju haft hen­ne som hust­ru.” 24Je­sus sva­ra­de: “Är det in­te där­för att ni var­ken kan skrif­ten el­ler vet nå­got om Guds makt som ni miss­tar er? 25När de har upp­stått gif­ter de sig in­te och blir in­te bort­gif­ta ut­an är som äng­lar i him­len. 26Men vad det be­träf­far att de dö­da upp­står, har ni då in­te i Mo­se­böck­er­na läst stäl­let om törn­bus­ken, hur Gud sä­ger till Mo­se: Jag är Ab­ra­hams Gud och Isaks Gud och Ja­kobs Gud. 27Gud är in­te en gud för dö­da ut­an för le­van­de. Ni tar grund­ligt mis­te.”