Läsning från Markusevangeliet

Vid den ti­den, 5:24följ­de myck­et folk ef­ter Je­sus och träng­de sig in­på ho­nom. 25Där fanns en kvin­na som ha­de li­dit av blöd­ning­ar i tolv år. 26Hon ha­de va­rit hos många lä­ka­re och fått ut­stå myck­et. Det ha­de kos­tat hen­ne allt hon äg­de, men ing­en­ting ha­de hjälpt, sna­ra­re ha­de hon bli­vit säm­re. 27Hon ha­de hört vad som be­rät­ta­des om Je­sus, och nu kom hon bak­i­från i ho­pen och rör­de vid hans man­tel, 28för hon tänk­te att om hon ba­ra fick rö­ra vid hans klä­der skul­le hon bli hjälpt. 29Och ge­nast stan­na­de blod­flö­det, och hon kän­de i krop­pen att hon var bo­tad från sitt on­da. 30När Je­sus märk­te att det ha­de gått ut kraft från ho­nom vän­de han sig om i ho­pen och frå­ga­de: “Vem rör­de vid mi­na klä­der?” 31Lär­jung­ar­na sa­de: “Du ser väl hur folk träng­er på, och än­då frå­gar du vem som har rört vid dig!” 32Han såg sig om­kring ef­ter hen­ne som ha­de gjort det. 33Kvin­nan, som viss­te vad som ha­de hänt med hen­ne, kom rädd och dar­ran­de fram och föll ner för ho­nom och ta­la­de om hur det var. 34Han sa­de till hen­ne: “Min dot­ter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är bo­tad från ditt on­da.”