Läsning från Matteusevangeliet

Vid den ti­den, 18:1kom lär­jung­ar­na fram till Je­sus och frå­ga­de: “Vem är störst i him­mel­ri­ket?” 2Han kal­la­de till sig ett barn och ställ­de det fram­för dem 3och sa­de: “San­ner­li­gen, om ni in­te om­vän­der er och blir som bar­nen kom­mer ni ald­rig in i him­mel­ri­ket. 4De som gör sig själ­va små som det här bar­net är störst i him­mel­ri­ket. 5Och den som i mitt namn tar emot ett så­dant barn tar emot mig.

6Men den som för­le­der en av des­sa små som tror på mig, för ho­nom vo­re det bäst om han fick en kvarn­sten hängd om hal­sen och sänk­tes i ha­vets djup. 7Ve dig, värld, med di­na för­fö­rel­ser. För­fö­rel­ser­na mås­te ju kom­ma, men ve den män­ni­ska ge­nom vil­ken de kom­mer.

8Om din hand el­ler din fot för­le­der dig, så hugg av den och kas­ta den i­från dig. Det är bätt­re för dig att gå in i li­vet stym­pad el­ler o­fär­dig än att kas­tas i den evi­ga el­den med hän­der och föt­ter i be­håll. 9Om ditt öga för­le­der dig, så riv ut det och kas­ta det i­från dig. Det är bätt­re för dig att gå in i li­vet en­ögd än att kas­tas i hel­ve­tets eld med bå­da ögo­nen i be­håll.

10Se till att ni in­te för­ak­tar nå­gon en­da av des­sa små. Jag sä­ger er att de­ras äng­lar i him­len all­tid ser min him­mels­ke fa­ders an­sik­te. 11[Ty Män­ni­sko­so­nen har kom­mit för att fräl­sa det som var för­lo­rat.]