Läsning från Matteusevangeliet

Vid den ti­den fram­la­de Je­sus des­sa ord till si­na lär­jung­ar, 24:27“Lik­som blix­ten kom­mer från ös­ter och ly­ser än­da till väs­ter, så blir det vid Män­ni­sko­so­nens åter­komst. 28Där ka­dav­ret lig­ger, där sam­las ga­mar­na.

29Strax ef­ter den ti­dens li­dan­den skall so­len för­mör­kas och må­nen mis­ta sitt sken. Stjär­nor­na skall fal­la från skyn och him­lens mak­ter ska­kas. 30Då skall Män­ni­sko­so­nens teck­en sy­nas på him­len, och då skall al­la jor­dens stam­mar hö­ja kla­go­rop, och man skall få se Män­ni­sko­so­nen kom­ma på him­lens moln med makt och stor här­lig­het. 31Och han skall sän­da ut si­na äng­lar vid lju­det av en stor ba­sun, och de skall sam­la hans ut­val­da från de fy­ra vä­der­streck­en, från him­lens ena gräns till den and­ra.

32Lär av en jäm­fö­rel­se med fi­kon­trä­det. När kvis­ten blir mjuk och bla­den sprick­er ut vet ni att som­ma­ren är nä­ra. 33På sam­ma sätt vet ni när ni ser allt det­ta hän­da att han är nä­ra, ut­an­för dör­ren.

…42Håll er där­för vak­na, ty ni vet in­te vil­ken dag er her­re kom­mer. 43Det för­står ni ju att om hus­äga­ren viss­te vid vil­ken tid på nat­ten tju­ven kom, skul­le han hål­la sig va­ken och hind­ra ho­nom från att bry­ta sig in i hu­set. 44Där­för mås­te ock­så ni va­ra be­red­da, ty när ni minst vän­tar det, då kom­mer Män­ni­sko­so­nen.

45Tänk er en tro­gen och klok tjä­na­re som av sin her­re satts att ha upp­sikt över tjäns­te­fol­ket och ge dem mat i rätt tid. 46Sa­lig den tjä­na­ren, när hans her­re kom­mer och fin­ner att han gör vad han skall. 47San­ner­li­gen, han skall lå­ta ho­nom ta hand om allt han äger. 48Men om det är en då­lig tjä­na­re, en som tän­ker: Min her­re drö­jer, 49och så bör­jar slå de and­ra tjä­nar­na och äter och drick­er med de druck­na, 50då skall hans her­re kom­ma en dag när han in­te vän­tar ho­nom och vid en tid som han in­te vet om 51och hug­ga ner ho­nom och lå­ta ho­nom de­la lott med hyck­lar­na. Där skall man grå­ta och skä­ra tän­der.”