Matt. 25:14-30

Läsning från Matteusevangeliet

Vid den ti­den fram­la­de Je­sus den­na lik­nel­se, ^25:14“En man skul­le re­sa bort och kal­la­de till sig si­na tjä­na­re och lät dem ta hand om hans egen­dom. ¹⁵Den ene gav han fem ta­len­ter, den and­re två, den tred­je en, åt var och en ef­ter hans för­må­ga. Se­dan res­te han där­i­från. ¹⁶Den som ha­de fått fem ta­len­ter gav sig ge­nast i väg och gjor­de af­fä­rer med dem så att han tjä­na­de fem till. ¹⁷Den som ha­de fått två ta­len­ter tjä­na­de på sam­ma sätt två till. ¹⁸Men den som ha­de fått en ta­lent gick och gräv­de en grop och göm­de sin her­res peng­ar. ¹⁹Ef­ter lång tid kom tjä­nar­nas her­re till­ba­ka och kräv­de re­do­vis­ning av dem. ²⁰Den som ha­de fått fem ta­len­ter kom och läm­na­de fram fem till och sa­de: ’Her­re, du gav mig fem ta­len­ter. Här är fem till som jag har tjä­nat.’ ²¹Hans her­re sa­de: ’Bra, du är en god och tro­gen tjä­na­re. Du har va­rit tro­gen i det lil­la, jag skall an­för­tro dig myck­et. Gå in till gläd­jen hos din her­re.’ ²²Den som ha­de fått två ta­len­ter kom fram och sa­de: ’Her­re, du gav mig två ta­len­ter. Här är två till som jag har tjä­nat.’ ²³Hans her­re sa­de: ’Bra, du är en god och tro­gen tjä­na­re. Du har va­rit tro­gen i det lil­la, jag skall an­för­tro dig myck­et. Gå in till gläd­jen hos din her­re.’ ²⁴Den som ha­de fått en en­da ta­lent steg ock­så fram. ’Her­re’, sa­de han, ’jag viss­te att du är en hård man, som skör­dar där du in­te har sått och sam­lar in där du in­te har strött ut. ²⁵Jag var rädd och gick och göm­de din ta­lent i jor­den. Här har du vad som är ditt.’ ²⁶Hans her­re sva­ra­de ho­nom: ’Du är en slö och då­lig tjä­na­re, du viss­te att jag skör­dar där jag in­te har sått och sam­lar in där jag in­te har strött ut. ²⁷Då skul­le du ha läm­nat mi­na peng­ar till ban­ken, så att jag ha­de kun­nat få igen dem med rän­ta när jag kom. ²⁸Ta nu i­från ho­nom ta­len­ten och ge den åt man­nen med de tio ta­len­ter­na. ²⁹Var och en som har, han skall få, och det i över­flöd, men den som in­te har, från ho­nom skall tas ock­så det han har. ³⁰Kas­ta ut den o­dug­li­ge tjä­na­ren i mörk­ret där ute.’ Där skall man grå­ta och skä­ra tän­der.”