Rom. 10:11-11:2

Läsning från den helige aposteln Pauli brev till romarna

Brö­der och syst­rar, ^10:11skrif­ten sä­ger: Ing­en som tror på ho­nom skall stå där med skam. ¹²Det är ing­en skill­nad på ju­de och grek; al­la har sam­me her­re, och han ger av sin ri­ke­dom åt al­la som å­kal­lar ho­nom. ¹³Ty var och en som å­kal­lar Her­rens namn skall bli räd­dad.

¹⁴Men hur skall de kun­na å­kal­la den som de in­te har kom­mit till tro på? Hur skall de kun­na tro på den som de in­te har hört? Hur skall de kun­na hö­ra ut­an att nå­gon för­kun­nar? ¹⁵Hur kan nå­gon för­kun­na ut­an att va­ra ut­sänd? Det står skri­vet: Skönt lju­der ste­gen av dem som bär bud om go­da ting. ¹⁶Men al­la lyss­na­de in­te till bud­ska­pet. Ty Je­sa­ja sä­ger: Her­re, vem sat­te tro till det vi för­kun­na­de? ¹⁷Så byg­ger tron på för­kun­nel­sen och för­kun­nel­sen på Kris­ti ord. ¹⁸Men då frå­gar jag: kanske har de ald­rig hört den? Visst har de! Över he­la jor­den nåd­de de­ras röst, till värl­dens än­dar de­ras ord. ¹⁹Då frå­gar jag: kanske Is­ra­el in­te för­stod? Nej, re­dan Mo­se sä­ger: Jag skall väcka er av­und mot ett folk som in­te är nå­got folk; mot ett folk ut­an för­stånd skall jag väcka er vre­de. ²⁰Och Je­sa­ja går så långt att han sä­ger: Jag blev fun­nen av dem som in­te sök­te ef­ter mig, jag vi­sa­de mig för dem som in­te frå­ga­de ef­ter mig. ²¹Men om Is­ra­el sä­ger han: He­la da­gen har jag räckt ut mi­na hän­der mot ett o­ly­digt och mot­späns­tigt folk.

^11:1Jag frå­gar då: kanske Gud har för­skju­tit sitt folk? Visst in­te. Jag är ju själv is­ra­e­lit, ätt­ling till Ab­ra­ham och av Ben­ja­mins stam. ²Gud har in­te för­skju­tit sitt folk, som han en gång har ut­valt.

4:e Tisdagen efter Pingst.