Rom. 8:22-27

Läsning från den helige aposteln Pauli brev till romarna

Brö­der och syst­rar, ^8:22vi vet att he­la ska­pel­sen än­nu ro­par som i föds­lo­vån­dor. ²³Och till och med vi, som har fått An­den som en förs­ta gå­va, ock­så vi ro­par i vår vän­tan på att Gud skall gö­ra oss till sö­ner och be­fria vår kropp. ²⁴I hop­pet är vi räd­da­de – ett hopp som man ser upp­fyllt är in­te nå­got hopp, vem hop­pas på det han re­dan ser? ²⁵Men om vi hop­pas på det vi in­te ser, då vän­tar vi ut­hål­ligt. ²⁶På sam­ma sätt är det när An­den stö­der oss i vår svaghet. Vi vet ju in­te hur vår bön egent­li­gen bör va­ra, men An­den väd­jar för oss med rop ut­an ord, ²⁷och han som ut­fors­kar vå­ra hjär­tan vet vad An­den me­nar, ef­ter­som An­den väd­jar för de he­li­ga så som Gud vill.