Läsning från Sakarja

11:10Så tog jag min stav Ljuv­lig ro och bröt sön­der den, till att upp­lö­sa det för­bund som jag ha­de slu­tit med al­la folk. 11Och när det­ta nu på den da­gen blev upp­löst, för­num­mo de ar­ma få­ren, som ak­ta­de på mig, att det var Her­rens ord. 12Där­ef­ter sa­de jag till dem: ”Om I så fin­nen för gott, så gi­ven mig min lön; va­rom icke, må det så va­ra.” Och de väg­de upp tret­tio sik­lar sil­ver så­som lön åt mig. 13Då sa­de Her­ren till mig: ”Kas­ta det åt kruk­ma­ka­ren” — det här­li­ga pris var­till jag ha­de bli­vit vär­de­rad av dem! Och jag tog de tret­tio sil­ver­sik­lar­na och kas­ta­de dem i Her­rens hus åt kruk­ma­ka­ren.