Sak. 8:7-17

Läsning från Sakarja

^8:7Så sä­ger Her­ren Se­ba­ot: Se, jag skall fräl­sa mitt folk ut ur bå­de ös­ter­land och väs­ter­land ⁸och lå­ta dem kom­ma och bo­sät­ta sig i Je­ru­sa­lem; och de sko­la va­ra mitt folk, och jag skall va­ra de­ras Gud, i san­ning och rätt­fär­dighet. ⁹Så sä­ger Her­ren Se­ba­ot: Fat­ten mod, I som i den­na tid hö­ren des­sa ord av sam­ma pro­fe­ters mun, som ta­la­de på den tid då grun­den la­des till Her­ren Se­ba­ots hus, temp­let som skul­le byg­gas upp. ¹⁰Ty fö­re den ti­den var män­ni­skor­nas ar­be­te lön­löst och dju­rens ar­be­te få­fängt; ing­en ha­de nå­gon ro för si­na o­vän­ner, va­re sig han gick ut el­ler in, ty jag eg­ga­de al­la män­ni­skor mot var­and­ra. ¹¹Men nu är jag icke mer så sin­nad mot kvar­le­van av det­ta folk som jag var i for­na da­gar, sä­ger Her­ren Se­ba­ot. ¹²Ty nu skall fri­den skaf­fa ut­sä­de, vin­t­rä­det skall gi­va sin frukt, jor­den skall gi­va sin grö­da, och him­me­len skall gi­va sin dagg; och jag skall lå­ta kvar­le­van av det­ta folk få allt det­ta till sin ar­ve­del. ¹³Och det skall ske, att li­ka­som I, bå­de Ju­da hus och Is­ra­els hus, ha­ven va­rit ett ex­em­pel som man har nämnt, när man för­ban­na­de bland hed­ning­ar­na, så sko­len I nu, då jag har fräl­sat eder, tvärt­om bli­va nämn­da, när man väl­sig­nar. Fruk­ten icke, ut­an fat­ten mod.

¹⁴Ty så sä­ger Her­ren Se­ba­ot: Li­ka­som jag, när ed­ra fä­der för­tör­na­de mig, be­slöt att gö­ra eder ont, sä­ger Her­ren Se­ba­ot, och icke se­dan ång­ra­de det, ¹⁵så har jag tvärt­om i den­na tid be­slu­tit att gö­ra gott mot Je­ru­sa­lem och Ju­da hus; fruk­ten icke. ¹⁶Men det­ta är vad I sko­len gö­ra: Ta­len san­ning med var­and­ra; dö­men rät­ta och frid­sam­ma do­mar i ed­ra por­tar. ¹⁷Tän­ken icke i ed­ra hjär­tan ut ont mot var­and­ra, och äls­ken icke fals­ka eder; ty allt så­dant ha­tar jag, sä­ger Her­ren.

Fredagen före fastan.